Fyra av tio lärare låter elever använda AI i skolan

Artificiell intelligens har på kort tid blivit en del av många elevers vardag, även i skolan. Samtidigt råder det fortfarande delade meningar om hur tekniken bör användas i undervisningen och vilka regler som ska gälla. En ny undersökning visar att fyra av tio lärare låter elever använda AI i skolan, vilket ger en bild av hur snabbt verktygen har börjat etableras i klassrummen. För lärarna kan AI innebära nya möjligheter att anpassa undervisningen och stötta elevernas lärande, men tekniken väcker också frågor om fusk, källkritik och elevernas eget ansvar. Utvecklingen förändrar därmed förutsättningarna för både lärare och elever.

AI blir allt vanligare i klassrummet

Artificiell intelligens har på kort tid gått från att vara ett relativt nytt digitalt verktyg till att bli en del av skolans vardag. För lärare kan AI användas på flera sätt, exempelvis för att ta fram lektionsmaterial, formulera övningar eller ge förslag på hur olika moment kan förklaras. Samtidigt handlar frågan inte bara om vad tekniken kan göra för läraren. Elever använder också AI-verktyg för att söka information, få hjälp med uppgifter och bearbeta texter. Att fyra av tio lärare låter elever använda AI visar därför hur tekniken redan påverkar undervisningen i många klassrum.

AI används på flera olika sätt

Hur AI används i undervisningen kan variera kraftigt mellan olika lärare och ämnen. I vissa klassrum kan elever exempelvis använda AI för att få idéer inför ett skrivprojekt eller för att jämföra olika sätt att lösa en uppgift. I andra fall kan läraren låta elever granska AI-genererade svar och diskutera om informationen är korrekt. På så sätt blir tekniken inte bara ett hjälpmedel utan också ett material som eleverna behöver förhålla sig kritiskt till. Det ställer samtidigt krav på läraren att tydliggöra när AI är tillåtet och hur verktygen får användas.

För elever kan AI upplevas som ett snabbt sätt att få stöd när de fastnar i skolarbetet. Ett verktyg kan exempelvis förklara ett svårt begrepp med enklare formuleringar eller ge exempel på hur en uppgift kan angripas. Samtidigt finns en risk att eleven låter AI göra en alltför stor del av arbetet. Om verktyget skriver en text, löser en uppgift eller formulerar ett resonemang åt eleven blir det svårare för läraren att bedöma elevens egna kunskaper. Därför blir gränsen mellan hjälpmedel och ersättning för eget arbete central.

Lärarens roll förändras

När AI blir en del av undervisningen förändras också lärarens roll. Det räcker inte längre att enbart avgöra om en uppgift är korrekt eller felaktig. Läraren behöver även kunna diskutera hur svaret har tagits fram och vilken betydelse AI har haft i processen. Det kan innebära att elever får redovisa sina tankegångar, beskriva hur de arbetat eller använda muntliga moment som komplement till skriftliga uppgifter. På så sätt kan undervisningen i större utsträckning fokusera på elevens förståelse och förmåga att självständigt resonera kring ett ämne.

AI kan samtidigt skapa nya pedagogiska möjligheter. Lärare kan använda tekniken för att snabbt ta fram variationer av övningar eller anpassa exempel efter olika kunskapsnivåer. Elever kan få möjlighet att arbeta med material på ett sätt som passar deras behov bättre. Men användningen kräver eftertanke, eftersom AI-verktyg kan ge felaktiga eller missvisande svar. Elever behöver därför lära sig att kontrollera information och förstå att ett övertygande formulerat svar inte automatiskt är korrekt. Källkritik blir därmed en viktig del av arbetet med AI i skolan.

Lärare ser både möjligheter och risker

Att fyra av tio lärare låter elever använda AI i skolan innebär inte nödvändigtvis att tekniken används på samma sätt överallt. Skillnader kan finnas mellan skolor, ämnen och undervisningssituationer. En lärare kan exempelvis tillåta AI under idéarbetet men förbjuda verktyget när eleverna ska skriva den slutliga texten. En annan kan använda AI som en del av själva uppgiften. Det centrala blir därför inte bara om elever får använda tekniken, utan vilka regler och syften som ligger bakom användningen.

Möjligheter med tekniken

En av de tydliga möjligheterna är att AI kan ge elever tillgång till omedelbar återkoppling. Om en elev inte förstår ett matematiskt begrepp kan ett AI-verktyg exempelvis försöka förklara det på ett annat sätt. Vid skrivuppgifter kan eleven få hjälp att upptäcka språkliga problem eller få förslag på hur en text kan utvecklas. För elever som behöver mer stöd kan detta innebära ytterligare ett sätt att arbeta med materialet. Samtidigt behöver läraren fortfarande ha kontroll över undervisningen och avgöra om stödet faktiskt hjälper eleven att förstå innehållet.

AI kan också användas för att göra undervisningen mer undersökande. Elever kan få i uppgift att ställa frågor till ett AI-verktyg och därefter kontrollera svaren mot andra källor. Om AI presenterar en uppgift som verkar trovärdig men visar sig vara felaktig kan det bli utgångspunkt för diskussioner om källkritik. På så sätt kan tekniken användas för att träna elevernas förmåga att granska information snarare än att enbart konsumera färdiga svar. Det kan vara särskilt relevant i en tid då digital information snabbt kan produceras och spridas.

Risker som skolan behöver hantera

Den kanske mest omdiskuterade risken handlar om fusk. Om en elev lämnar in en text som huvudsakligen har producerats av ett AI-verktyg kan läraren få svårt att avgöra vilka kunskaper eleven själv besitter. Det kan påverka bedömningen och göra traditionella hemuppgifter mer problematiska. Samtidigt är det inte alltid enkelt att dra en tydlig gräns. AI kan användas för mindre delar av ett arbete, exempelvis för språklig hjälp eller idéer, utan att eleven överlåter hela uppgiften till tekniken. Därför behöver reglerna vara tydliga och begripliga.

En annan risk är att elever börjar lita för mycket på AI:s svar. Verktygen kan formulera sig säkert även när informationen är felaktig, ofullständig eller bygger på bristande underlag. Om elever inte kontrollerar uppgifterna kan felaktigheter därför hamna direkt i skolarbetet. Det gör det viktigt att undervisningen innehåller moment där eleverna får träna på att jämföra information, identifiera osäkerheter och använda relevanta källor. AI-användning handlar därmed inte enbart om teknisk kunskap. Det handlar också om att utveckla ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till digital information.

Frågor om fusk och lärande kvarstår

När AI tillåts i skolan uppstår en grundläggande fråga om vad elever egentligen ska bedömas på. Om målet är att eleven ska visa att den kan formulera en text självständigt kan omfattande AI-användning förändra själva uppgiften. Om målet i stället är att eleven ska kunna använda digitala verktyg för att undersöka, bearbeta och värdera information kan AI få en annan funktion. Därför blir utformningen av skoluppgifter viktig. Uppgifter som kräver egna resonemang, muntliga förklaringar eller kopplingar till undervisningen kan ge läraren bättre möjligheter att bedöma elevens faktiska kunskaper.

Tydliga regler blir viktiga

För elever behöver det vara tydligt när AI får användas och när det inte är tillåtet. Oklara regler kan skapa situationer där elever tolkar samma uppgift på olika sätt. En lärare kan exempelvis anse att AI får användas för att hitta idéer, medan eleven uppfattar det som tillåtet att låta verktyget skriva hela texten. Genom tydliga instruktioner kan skolan beskriva vilka delar av arbetet som får stödjas av AI och vilka delar som ska genomföras självständigt. Det kan också vara relevant att elever berättar när och hur de har använt AI i sitt arbete.

För läraren innebär utvecklingen samtidigt ett behov av att anpassa undervisningen. Vissa typer av uppgifter kan behöva förändras när AI enkelt kan generera färdiga svar. Det kan innebära fler muntliga redovisningar, processbaserade uppgifter eller arbeten där elever behöver visa hur de har kommit fram till ett resultat. Läraren kan också låta elever använda AI öppet och sedan granska verktygets svar. På så sätt blir det möjligt att kombinera tekniken med moment som testar elevens förmåga att resonera, kontrollera information och självständigt fatta beslut kring sitt skolarbete.

Elever behöver förstå AI:s begränsningar

Att kunna använda AI innebär inte automatiskt att man kan använda tekniken på ett bra sätt. Elever behöver förstå att olika verktyg kan ha begränsningar och att svaren inte alltid är tillförlitliga. De behöver också kunna avgöra när en uppgift kräver egna kunskaper och när digital hjälp kan vara motiverad. Det gör AI-kunnighet till mer än en fråga om hur man skriver bra instruktioner till ett verktyg. För skolan handlar det även om att utveckla elevernas omdöme, källkritik och förståelse för hur digital teknik påverkar sättet information skapas och används.

Samtidigt fortsätter förutsättningarna att förändras i takt med att AI-verktygen utvecklas. Funktioner som tidigare krävde avancerade kunskaper blir allt enklare att använda, vilket kan påverka både undervisning och bedömning. För lärare innebär det att arbetssätt och regler kan behöva omprövas när tekniken förändras. För elever innebär det att AI blir ytterligare ett verktyg som behöver användas med förståelse för både möjligheter och begränsningar. Frågan om AI i skolan handlar därför inte enbart om huruvida tekniken ska tillåtas, utan också om hur den integreras i lärandet.