Så kan drönare förändra jordbruket och landsbygden

Drönare håller snabbt på att bli ett värdefullt verktyg inom det moderna jordbruket och kan förändra hur lantbrukare arbetar med både grödor, mark och resurser. Med hjälp av avancerad kamerateknik och sensorer går det att samla in detaljerad information om åkrar, växtlighet och markförhållanden på kort tid. Det kan ge lantbrukaren bättre underlag för beslut och samtidigt bidra till effektivare användning av vatten, gödsel och växtskydd. Men utvecklingen handlar om mer än teknik på fälten. Drönare kan även påverka landsbygden genom nya arbetssätt, kompetensbehov och möjligheter till innovation. Frågan är därför hur tekniken kan förändra framtidens jordbruk och landsbygd.

Drönare ger lantbrukare bättre koll på grödorna

Drönare har på kort tid blivit ett intressant hjälpmedel för lantbrukare som vill få bättre överblick över sina marker. Från luften kan en drönare fotografera stora områden på betydligt kortare tid än vad som krävs vid en manuell inspektion. Bilderna kan sedan användas för att upptäcka variationer i grödornas utveckling, identifiera områden som behöver extra uppmärksamhet och följa förändringar under växtsäsongen. Tekniken innebär därför att lantbrukaren kan få ett mer detaljerat beslutsunderlag utan att behöva undersöka varje del av åkern på nära håll. Det kan göra det enklare att upptäcka problem innan de hinner utvecklas.

Övervakning från luften

En viktig användning av drönare inom jordbruket är att regelbundet dokumentera hur grödorna utvecklas. Genom att flyga över samma område vid olika tidpunkter går det att jämföra bilder och se förändringar i växtligheten. Drönaren kan exempelvis upptäcka partier där plantorna växer sämre än på resten av fältet. Sådana skillnader kan bero på flera faktorer, exempelvis brist på vatten, näringsämnen, skadedjur eller sjukdomar. Genom att upptäcka avvikelser tidigt kan lantbrukaren undersöka området närmare och vid behov vidta åtgärder. Det kan bidra till att insatserna riktas mot rätt delar av fältet.

Drönare kan också användas för att skapa en mer detaljerad bild av markens och grödornas variationer. Med olika kameror och sensorer kan tekniken samla in information som inte alltid är synlig för det mänskliga ögat. Exempelvis kan vissa sensorer registrera skillnader i växtlighetens egenskaper och ge indikationer på var grödorna är stressade. Informationen kan därefter analyseras tillsammans med andra uppgifter om väder, jord och tidigare skördar. På så sätt blir drönaren en del av ett större system för precisionsjordbruk, där beslut baseras på information från den aktuella situationen på fältet.

Tidigare upptäckt av problem

En annan fördel är möjligheten att upptäcka problem innan de blir tydliga från marknivå. Om ett område på en åker börjar utvecklas annorlunda kan drönarbilder göra det lättare att identifiera förändringen. Lantbrukaren kan då gå ut till just det aktuella området och kontrollera vad som orsakar problemet. Det kan handla om allt från bevattning och jordförhållanden till angrepp av skadegörare. I stället för att lägga lika mycket tid på hela fältet kan arbetet koncentreras till de platser där behovet är störst. Det kan ge både bättre kontroll och ett mer effektivt arbetssätt.

Tekniken kan dessutom göra det lättare att följa utvecklingen över flera säsonger. Genom att spara och jämföra insamlade data kan lantbrukaren se återkommande mönster i olika delar av marken. Ett område som regelbundet ger sämre tillväxt kan exempelvis behöva en annan typ av behandling eller närmare undersökning. Drönaren ersätter inte lantbrukarens erfarenhet eller praktiska arbete, men kan komplettera det med mer detaljerad information. Kombinationen av lokal kunskap och tekniska mätningar kan ge bättre förutsättningar för att planera arbetet och använda gårdens resurser där de gör störst nytta.

Effektivare jordbruk med mindre resursslöseri

Drönartekniken kan påverka jordbrukets resursanvändning genom att göra det lättare att anpassa olika insatser efter förhållandena på fältet. I traditionellt jordbruk kan behandlingar ibland genomföras över stora områden även om behovet varierar mellan olika delar. Med detaljerad information från drönare går det i vissa fall att identifiera var en åtgärd behövs mest. Det kan innebära att exempelvis bevattning, gödsling eller växtskydd kan planeras mer precist. Målet är inte enbart att minska mängden resurser, utan också att använda dem på ett sätt som bättre motsvarar grödornas faktiska behov.

Precisionsjordbruk med drönare

Precisonsjordbruk bygger på att variationer inom en åker tas hänsyn till när arbetet planeras. Drönare kan bidra genom att samla in data med hög geografisk detaljrikedom. När informationen kombineras med exempelvis satellitbilder, väderdata och markprover kan lantbrukaren få ett mer nyanserat underlag för sina beslut. Ett fält behöver inte behandlas som en enda enhet om förutsättningarna faktiskt skiljer sig mellan olika områden. I stället kan åtgärder anpassas efter lokala förhållanden. Detta kan göra arbetet mer målinriktat och samtidigt ge bättre möjligheter att upptäcka förändringar under växtsäsongen.

Det finns flera områden där drönare kan bidra till en mer effektiv resursanvändning:

• Bevattning kan planeras med större hänsyn till variationer mellan olika delar av ett fält.

• Växtskydd kan i vissa situationer riktas mot områden där problem har identifierats.

• Gödsling kan anpassas när data visar skillnader i grödornas utveckling.

• Inspektioner kan genomföras snabbare utan att lantbrukaren behöver gå över hela marken.

• Dokumentation från flera flygningar kan användas för att följa utvecklingen över tid.

Minskad arbetsbelastning

Drönare kan även förändra hur lantbrukets praktiska arbete organiseras. Att inspektera stora arealer till fots eller med fordon kan kräva betydande tid, särskilt under perioder när många arbetsuppgifter behöver genomföras samtidigt. En drönare kan snabbt ge en överblick och hjälpa till att identifiera områden som kräver närmare kontroll. Lantbrukaren behöver fortfarande fatta beslut och genomföra många åtgärder på plats, men den inledande informationsinsamlingen kan bli effektivare. Det kan vara särskilt betydelsefullt på större gårdar där avstånden mellan olika fält gör manuella kontroller mer tidskrävande.

Samtidigt kräver användningen av drönare kunskap och planering. Utrustningen måste hanteras på rätt sätt, insamlad information behöver tolkas och flygningarna måste genomföras enligt gällande regler. Det innebär att tekniken inte automatiskt leder till effektivare jordbruk. Nyttan beror på hur informationen används och om den faktiskt kan kopplas till konkreta beslut. För lantbrukaren kan därför drönaren ses som ett verktyg bland flera. När tekniken kombineras med erfarenhet, maskiner och andra digitala system kan den bli en del av ett mer datadrivet arbetssätt.

Så kan drönare förändra framtidens landsbygd

Drönare kan få betydelse för landsbygden även utanför det direkta arbetet på åkrarna. När tekniken blir vanligare kan behovet av kunskap inom exempelvis dataanalys, programmering, bildbehandling och tekniskt underhåll öka. Det kan skapa nya arbetsuppgifter både inom lantbruket och hos företag som erbjuder tjänster kopplade till drönare. För mindre gårdar kan det dessutom vara mer praktiskt att anlita en extern aktör för datainsamling och analys i stället för att köpa och hantera all utrustning själv. På så sätt kan tekniken bidra till nya typer av tjänster på landsbygden.

Nya tjänster och kompetenser

En utveckling med fler drönare kan skapa en marknad för företag som hjälper lantbrukare att samla in och tolka information. Tjänsterna kan exempelvis omfatta återkommande flygningar, kartläggning av grödor eller analys av förändringar på olika fält. Det innebär att digital kompetens kan få större betydelse inom en sektor som traditionellt har varit starkt förknippad med praktiskt arbete. För personer som bor och arbetar på landsbygden kan utvecklingen skapa möjligheter att kombinera teknisk kunskap med jordbrukets behov. Det kan också bidra till att nya företag och specialiserade tjänster etableras närmare lantbrukarna.

Drönare kan dessutom användas inom andra delar av landsbygdens verksamheter. Tekniken kan exempelvis bidra vid inspektion av skog, inventering av mark och övervakning av större områden. När samma tekniska plattform kan användas inom flera näringar ökar möjligheten att skapa kompetens och tjänster med bredare användningsområden. Det kan göra drönartekniken relevant även för verksamheter som inte själva producerar grödor. Samtidigt behöver användningen anpassas efter varje verksamhets behov. En drönare är inte automatiskt effektiv bara för att den kan samla in stora mängder information.

Ett mer digitaliserat lantbruk

Utvecklingen innebär också att lantbrukets digitalisering kan gå längre. Drönare kan kopplas samman med andra tekniska system som traktorer, satellitdata, väderstationer och digitala kartor. Informationen från olika källor kan tillsammans ge en mer detaljerad bild av vad som händer på gården. I framtiden kan sådana system göra det möjligt att följa förändringar nästan kontinuerligt och använda informationen för att planera arbetsinsatser. Det kan förändra lantbrukarens roll genom att dataanalys blir en större del av det dagliga beslutsfattandet, samtidigt som praktisk erfarenhet fortfarande är central.

För landsbygden kan den digitala utvecklingen också innebära att avstånd får mindre betydelse för vissa arbetsuppgifter. Data kan samlas in på en gård och analyseras med digitala verktyg utan att all kompetens behöver finnas på samma plats. Samtidigt krävs fungerande internetuppkoppling, teknisk kunskap och investeringar för att möjligheterna ska kunna utnyttjas. Kostnader, regelverk och behovet av utbildning påverkar därför hur snabbt tekniken kan etableras. Drönare kan förändra jordbrukets arbetssätt, men utvecklingen kommer sannolikt att bero på hur tekniken integreras med människorna och systemen som redan finns på landsbygden.